
Konstig dröm
juni 19, 2008Sov som en stock inatt, och hade en väldigt konstig dröm. Min mor, som är död sedan 1996, var med i den. Det var så realistiskt att jag inte kan förstå det. Jag vaknade som en raket och kan fortfarande se hennes min och hur hon pratade med mig. Det slog mig hur alla hennes drag sitter fastklistrade i minnet. In in minsta detalj. Hennes ögon, hennes hårfärg… allt. Rösten. Hennes lukt.
Själva händelsen i drömmen är suddigare. Jag ser olika bilder framför mig. Vi ett skede pratar vi om hur vi ska ta bilarna, som tydligen pajat, till service. Hon vill köra, men jag vill inte att hon gör det. Hon var ju alkoholist.
I en annan scen säger hon till mig “ja, dina två själar (barnen) väntar nog tills jag gått”.
När hon dog var sonen ett par år gammal och dottern hade inte fötts. Innebörden av detta vet jag inte riktigt. Vår sista tid tillsammans var inte den roligaste, pga av hennes tillstånd.
Men varför fick jag drömmen? Jag har inte tänkt på henne på ett tag nu, och ingenting har hänt, som skulle på något sätt kunna kopplas till henne.
Mystiskt.