Och så var det dags. Sonen kommer hem. Just nu sitter han på flyget hem. So far so good. Men det är när han landar som äventyret blir intressant. Han ska först ta ut bagage. Låter lätt, men är inte alltid så.
Sedan ska han gå ut och ta flygbussen till City terminalen. Låter också enkelt, men så har jag själv stått på fel ställe och väntat på min buss. Man kan ju ta flygbussen till Uppsala, till exempel.
Väl framme i terminalen ska han ta bussen hem. Och innan dess har han lite tid att irra omkring i terminalen.
Fick ett sms idag. Han är på väg. Vi behöver inte oroa oss. Men, han glömde ladda batteriet till mobilen. No worries, han har gott om tid att tappa bort sig själv i Stockholm.
Härligt. Då får vi väl hoppas att han dyker upp 17:30 och att han inte hamnar i Karesuando i stället.