Hårddiskarna snurrar

De senaste dagarna har varit omtumlande. När man fösrt får veta att man har problem med hjärtat blir man överöst av funderingar. Ska jag dö? Har jag andra problem? Vad händer om jag dör? barnen? min fru? Tänk om jag har något annat, typ cancer? Eller om jag blir förlamad, handikappad?

Sedan sätter hårddiskarna igång. Vad kan vara fel med mig? Är jag stressad? dricker jag för mycket? Har jag problem som jag inte märkt? Lik anti-virus programmet letar hjärnan efter svar, men det hittas inga.

Är jag stressad? hur bedömer jag det?

Dricker jag för mycket? Vad är för mycket?

Andra problem… jag har inga problem! Mitt problem är ju att jag inte har problem!

Och om jag inte har problem, varför flimrar mitt hjärta!

var finns svarta lådan!

Plötsligt ringer telefonen. Det är sjuksköterskan som vill informera mig om hur mycket medicin jag ska äta. Jag frågar om hon vet något mer.

Mer?

Jodå, ni har ju tagit en massa prover!

ah, dem! Allt ser bra ut, vad jag kan se.

Allt? Vadå allt?

Jo, alla prover.

Vilka prover? jag vill veta  vilka! ( hur ska hårddiskarna hitta svarta lådan om inte jag vet vad som har testats?)

Till slut läser hon upp snabbt något…

njurar, blodvärden, sänkan, blodsocker.

Innan hon är klar, har jag tappat tråden.

Jag vill ha en kopia på min journal. Kan jag få den? (jag har läst och fattat att det är min rättighet!). Men jag har också märkt att detta är inget som personalen gillar. Nu har jag frågat tre gånger och jag får halvflummiga svar. Men ni vet hur jag är, jag ger mig inte!

Ut och testa motorn

Någon sade till mig att det jag har (förmaksflimmer) är som en motor med dåliga tändstift. Det låter ju inte så bra.

På något sätt har jag svårt att tro att jag skulle ha problem med mitt hjärta. Det som stör mig mest är att inte veta orsaken, så jag hoppas verkligen att de hittar den. Jag tror att det är något annat som måste repareras, och då kommer hjärtat att fungera utmärkt.

Vem vet, kanske jag har fel.

Hur som helst tänkte jag testa motorn idag. Läkaren sade att jag fick göra vad jag vill, förutsatt att jag mår bra, så jag väntade tills det slutade regna, och sedan tog jag en liten cykeltur.

Motorn fungerade riktigt bra, och jag fick varken hjärtklappningen eller blev andfådd.

Däremot blev jag rejält duschad av de övre makterna. Precis när jag skulle vända hem kom en riktig dusch så jag blev totalt genomblöt. Med det kändes skönt. Sommarregn kan vara så jätteskönt ibland.

Biverkningar

Innan jag gick hem från sjukhuset satt jag och pratade med min rumskamrat, som var väldigt trevlig.

Vi läste lite, och pratade lite. På bordet stod en broschyr om Waran, min medicin. Han tog den, och läste högt det han tyckte var intressant.

Biverkningar….

Du kan tappa håret. Så tittade han på mig och sade

ah, du har hår så det räcker. Det blir inga problem.

Så läste han vidare och sade

du, den där whiskyn du ar då och då kan du glömma, men du får dricka ett glas vin ibland.

Läste lite till

den här medicinen påverkar inte ditt sexualliv

Men va bra!

Dagens egna citat

If you really want to enjoy being alive spend one night at the ER. When you come out of there, you will be a new person. 100 % guarantee.

by Pantheraleo

I’m alive!

Ja, en del av er undrar vart jag tog vägen. Om ni bara visste.

I onsdags kände jag hur jag blev väldigt lätt andfådd när jag gjorde något, som att gå upp för trapporna. Sedan märkte jag att jag hade hjärtklapning som varade i några sekunder. Detta upprepade sig ett antal gånger, men jag tyckte inte det var alltför allvarligt.

På natten vaknade jag av ett bultade hjärta och då började varningsklockorna lysa i Lejonets kontrollpanel.

Torsdag kom och jag bestämde mig för att ringa vårdcentralen. Då hade mina symptomer fått ytterligare två till: yrsel och en känsla i bröstet, ungefär som om jag ätit ett plommon och det fastnat i strupen, längre ner.

Kom klockan 13, sade sjuksköterskan.

jag trodde jag skulle gå in och de skulle ge mig lite mediciner och sedan skulle allt vara frid och fröjd.

Hade jag fel.

Gjort som sagt och jag var hos min läkare tills klockan tre, då hon sade så här

JAG SKA GE DIG EN REMISS TILL AKUTEN

Gissa om inte jag blev skrämd.

Väl i akuten gjordes det en massa tester och då sade läkaren: du har flimmer i hjärtat. Vi måste ha dig kvar över natten…

HOLY SHIT! Jag dör nu!

På natten hade jag en seriös diskussion med de övre makterna.

JAG ÄR INTE REDO ATT GÅ TILL ER NU! JAG HAR MYCKET KVAR ATT UTRÄTTA HÄR PÅ JORDEN!

Jag var verkligen arg, believe it or not.

Och idag blev det en del tester till och jag har fått veta att man brukar behandla flimmer med elchock, med paddlarna, ungefär som i Grey’s Anatomy, men jag kunde inte få det därför att för mycket tid hade gått, vilket ger risk för propp.

Alltså måste jag ta blodförtunningsmedicin i en månad plus en annan medicin som ska få hjärtat att dunka bättre, och sedan blir det möte med Herr Volt och Herr Amper.

men

JAG LEVER!

Medlaren

Jag har fått en ny roll där jag är nu, och jag vet inte riktigt om jag gillar den, eller om jag vill ha den. Men, den föll på mitt knä och nu är det bara att gilla läget.

På grund av uppsägningarna har det blivit en sorts maktkamp. Inte inom företaget, men mellan de uppsagda och chefen. En av våra medarbetare har ett antal månader kvar, och hon har ju naturligtvis pratat med facket och med arbetsförmedlingen, och de har matat henne med ”rättigheter” som är mer eller mindre difusa. På andra sidan står chefen som ska bevilja eller inte bevilja vissa saker, och dessa två hamnade i kant med varandra för att par månader sedan. Ganska naturligt, antar jag. Men dessa två är personer med starka viljor och de vill sällan backa.

Enter the Lion!

Då kommer min roll i bilden. Jag ska försöka få båda två att lyckas få det de vill utan att det blir krig. Med andra ord måste båda två tro att de fick som de ville.

Vilket konstigt läge, egentligen. Jag har förmågan att se hur båda två kan ha rätt, fast de vill gå åt olika håll. Frågan är vilken av de rätta vägarna är mer rätt.

Eller som George Orwell sade en gång

all animals are equal but some are more equal than others

Pumpen

För en vecka sedan skulle jag dammsuga filtret till min vatten/luft pump och jag konstaterade att den visade noll Bar tryck. Konstigt, tyckte jag. Hur kan den fungera om trycket är noll?

Idag ringde jag äntligen firman som tillverkat pumpen. Den första teknikern jag pratade hade aldrig hört talas om något liknande. Så han bad mig prata med en annan tekniker. Efter tjugo minuters väntan fick jag prata med honom och han tyckte att jag skulle kolla säkerhetsventilerna.

Jag tyckte det lät lite mysko så jag frågade en vän som är duktig på sådant och han tyckte jag skulle fylla på med vatten.

Kom hem, skruvade loss locken och tog fram handboken. Letade efter säkerhetsventilerna, öppnade dem, och ingenting hände. Nada. Zilch.

Letade efter texten om hur man skulle fylla på med vatten och den sade så här.

”Innan du öppnar ventilen se till att ett varmvatten rör är öppet”.

Ett rör? Vilket?

Eftersom jag inte visste, gick jag till grannen.

Ska du fylla på? men det är ju hur lätt som helst. Skruva här! Och så visade han…

Och röret då? Glöm röret! Det är ju alltid öppet!

Man skulle kunna slänga handboken i sjön. Och teknikerna då?

Blåbär

Det blev inga svampar den här helgen. Visst var vi ute i skogen, men allt vi hittade dottern och jag var blåbär. Maria undrade om vi hade plockat några…plockat? nja… vi åt dem upp!

I och för sig blev det lyckat i skogen, för det var riktigt vackert och det blev en fin promenad.

Förutom skogen blev det ett par turer med kanoten, lite grillning med gott vin och så har jag försjunkit mig i min bok ”Wolf of the Plains” av Conn Iggulden, som handlar om Djingis Khan. Det var ett tag sedan jag läste en så fängslande bok… jag kan knappt lämna den!

Middag

Ikväll blev det fläskkotletter med murklor från Svalbard. Helt gudomliga murklor.

Maria sade till mig att hon inte skulle äta dem, sedan hon mått illa av mina trattkantareller… (fast det visade sig att det var inte de som orsakade illamåendet). Och jag förstod henne. Har man ätit något och mått illa efteråt vill man inte göra samma sak igen.

men sedan såg hon murklorna…

what shall I say?

de var helt otroliga!

Det blev nästan slagsmål över dem!

va, du tog ju för många!

Maria tyckte det var lite pinsant att de kom från en bloggis. Pinsamt är kanske fel ord. Hon undrade vad barnen tyckte om det ( att pappa har en vän i cyberspace)…

vad tyckte barnen?

Mamma, du är ju gammalmodig! ( = Tyrannosauraus Rex)

Som sonen sade

who cares? murklorna var ju goda!

Vacker fredag

Vilket underbart väder vi har haft de senaste dagarna. Hoppas det håller i sig över helgen, i alla fall.

Barnen är fortfarande lediga i en vecka. Konstigt, jag hörde på radion att några hade redan börjat den här veckan. Jag som trodde att alla började och slutade samtidigt, i hela landet. Dottern fick ett brev från den nya skolan där de hälsar henne välkommen. Det kommer att bli väldigt intressant för henne. Hon behöver bytet, då det började stagnera lite i den andra skolan. Dels var de nästan enbart tjejer i klassen,och dels hade hon varit där sedan början så det kan vara bra med lite nya saker.

Funderar på att ta mig en titt i skogen… det lär finnas en del kantareller där.

Och så är det ju fredag! Jippi!