Arkiv för januari, 2009

h1

Fredagen den 30

januari 30, 2009

Idag känns det avsevärt bättre. Tänk vad sömn kan åstadkomma! Hamstern har hittat tillbaka till hjulet igen! Jippi!

Annars så har vi april väder här, även om det bara är slutet på januari. Den här månaden har bara flugit förbi. Just nu har jag inga kortsiktiga planer; däremot finns det ett och annat som jag måste ta itu med och det kan innebära någon ny resa snart. Vi får se.

Ikväll blir det taxiarbete för Lejonet. Dottern ska tillbaka till stallet och sonen har match. Maria och jag har funderat på att gå på bio och titta på Australia men DiCaprio och Winslet kommer ut med ny film så vi kan få det svårt att bestämma oss. Själv röstar jag på värmen i Australien…

h1

Inte i form

januari 29, 2009

Inatt sov jag dåligt, riktigt dåligt, så nu känner jag mig seeeeeeeeg som klister. Idag blir det ingen hamster takt, den saken är klar. Det var ungefär som i apotekets reklam i TV, med får och fakturor och disk flygande förbi mitt huvud…

Tänk om det fanns en ”fast-forward” knapp och jag kunde spola fram tills jag åker hem…

h1

Röjning

januari 28, 2009

Jag springer som en hamster i en bur. Så brukar det vara när man kommer till jobbet efter en veckas frånvaro. Tur att jag hade datorn med mig så jag kunde beta av en del under resan, annars hade det varit jobbit. Nu fattar jag inte hur det kunde vara tidigare, när jag inte hade datorn med mig.

Lustigt hur saker och ting förändrar sig med tiden. Förr kunde jag leva utan datorn, nu kan jag inte.

Ibland funderar jag på hur allt går så mycket snabbare nuförtiden. Folk skickar email och förväntar sig svar inom ett par timmar. Förr skickades brev och det kunde ta ett par veckor innan man fick det; sedan skulle man ju svara! Jag fattar inte att det fungerade, överhuvudtaget.

h1

Längtan

januari 27, 2009

Det kändes skönt att komma hem. Barnen och Maria var riktigt glada, vovve sprang runt och runt, så det var härligt att vara hemma.

Det kändes så skönt att ge Maria en kram. När vi började vår relation var vi länge utan att se varandra. Sex månader hit, nio månader dit, osv. Vi träffades max två månader åt gången de första fyra åren. Och en sak slog oss båda. När vi äntligen träffades och kramades var det mystiskt, som om våra kroppar vore nya för varandra, och ändå inte. Precis så kändes det igår.

Härlig känsla.

h1

Hemma

januari 27, 2009

Idag stannade jag hemma, och det var väl bra, för jag sov till klockan 02:00 och sedan var jag vaken till 06:30 då jag somnade tillfälligt för att vakna när alla i huset skulle ut. Till slut lyckades jag sova lite igen och var uppe 09:30.

Men nu känner jag mig fit for fight. Jag har gått som en tornado i huset, dammsugit och tvättat golven. Därefter ut  till affärerna för att köpa mat. huset var helt tomt.

Det känns skönt nu när de tre sakerna jag nämnde tidigare är avklarade. Nu har jag bara att röja efter allt jag gjort, och det kommer att ta en vecka ungefär. Sedan kan jag börja planera nya äventyr igen!

h1

I Sverige igen

januari 26, 2009

Efter en lång resa är jag i Sverige igen. På Arlanda, efter två långa flygningar och 6 timmars väntan i Atlanta. Och nu ska jag vänta 5 timmar till. Underbart.

Den här gången har vi dock hyrt ett rum på hotellet i flygplatsen så vi kan duscha, osv. Man känner ju sig som en liten gris när man kommer ut ur planet!

25,000 km har vi rest. Inte illa.Många intryck, mycket att ta in och bearbeta.  Men det blir skönt att vara hemma igen.

h1

Nacho

januari 24, 2009

Efter alla möten tar vi en taxi hem. Det är en gammal skrynklig liten japansk bil, gul och blå, nästan som taxina som fanns i Barcelona för 30 år sedan, fast de var SEAT, men de var också gula, och svarta.

Chauffören är en gammal man, som påminner lite om en av Kubanerna som sjunger ”pantamera” i reklamen på TV. Samma mörka hy, utan att vara svart, och samma glimt i ögat.

Chauffören vill gärna prata. Han heter Nacho, och har bott i USA. Han tycker min spanska är fantastisk, och min engelska. Han säger till min chef att jag är väldigt intelligent. Och så frågar han mig om inte jag tycker samma. Vad kan man säga?

Sedan frågar han min chef

- sabes dónde está Dios? Y dónde lo puedo encontrar?Jag översätter:  Vet du var Gud finns, och var man kan hitta honom?

Min chef funderar ett tag, och säger : i bottnet på Tequila flaskan!

Nacho skrattar så han gråter. Sedan säger han att det var ju fel svar, men det var roligt trots det. Det rätta svaret är

Díos está en el fondo de tu corazón. Dónde lo encuentras? En todos los demás. Gud är i hjärtats botten, och du hittar den hos alla i din omgivning.

Nacho pratar och pratar. Bilen skramlar och har sig, men så småningom kommer vi närmare hotellet. Vi kommer till en aveny med 4 filer och tusentals bilar. Mitt i avenyn, mellan alla dessa tokiga bilförare, finns en pojke. När vi kör förbi honom slänger han ett kort genom fönstret. Vi kör nästan på honom. Sedan tittar jag på kortet:

dscn0469

Helt tokigt.

Jag visar för Nacho, som skrattar.

Seguro que ella puede ir a tu habitación, si quieres! Hon kommer säkert till rummet, om du vill, säger han.

No, estoy casado y muy feliz. A mí no me gustan esas cosas. Nej, jag är lyckligt gift, och jag gillar inte sådant.

Qué bueno! säger Nacho. Va bra!  Así debe de ser, no? Så ska det vara, eller hur?

När vi äntligen kommer till hotellet, och betalar, säger han till min chef.

El fondo de la botella, haha, no te voy a olvidar! Flaskans botten, haha, jag kommer aldrig att glömma dig!

h1

En ny señorita

januari 23, 2009

Vi kör ett par timmar tills vi kommer till det viktigaste möte. Tanken är att vi ska träffa Direktören och dennes assistent.

Efter en stunds väntan kommer en söt och glad kvinna och presenterar sig. ”Jag är er guide idag! ”säger hon… och så kör hon oss i sin Landrover upp i bergen för att visa oss fälten och fabriken som ligger ner i dalen. Vilka vyer!

Därefter får vi en två timmars presentation av företaget och vi börjar undra om direktören har lurat oss. Det är ju spännande och intressant i och för sig, men vi har ju också saker att diskutera och tiden rinner iväg. Min chef är en aning spänd men jag tycker det är kul.

Just go with the flow, wherever it takes you

”Flödet” tar oss till en restaurang, där vi får träffa direktören. En riktigt trevlig man som jag träffat tidigare. Sedan börjar maten komma in och även tequilan. Klockan blir 3 eller halv fyra och vi har inte riktigt börjat mötet än.

Och sedan vid fyra tiden sätter vi ingång på riktigt, och mötet tar slut klockan  5. Sju timmar hos dem! Helt otroligt. Detta kan bli bra…

h1

Dagens bild

januari 22, 2009

view from behind Tequila

Sitter har i sängen och kan inte sova. Klockan är runt 6 nu men jag har suttit i en timme. Till slut orkade jag inte bara ligga och titta på taket så jag tog fram datorn och skickade lite email. Jag har trots det en timme till, lämplig tid att kolla vad ni håller på med!

h1

Intryck

januari 22, 2009

Idag börjar jetlaggen kännas ordentligt. Eller så är det alla möten, alla intryck, och solen.

När man reser  i ett land som detta, ser man så mycket som man inte ser hemma. De flesta bilarna här är pickups, och folk kör som tokar. Ibland sitter det 5-6 personer bakom, och jag undrar vad som händer om man måste bromsa.

Precis då kör vi förbi ett kors med en massa blommor vid vägkanten. jag fick mitt svar direkt.

Chauffören berättar att en man han skulle möta var inte på kontoret. Han var och betalade skatt. hur då? undrade jag. Och han fattade inte frågan. Du vet, betala skatt. Sedan visar det sig att man måste gå till ett kontor och betala skatten kontant. En gång per månad. Men det går bra med travellers checks!

På vägarna ser man en massa udda saker. En man som försöker sälja hundvalpar till förbipasserande bilar. En annan försöker sälja något som liknar kanariefåglar. Chauffören berättar att dessa fångas i närheten. Men, de dör efter 2 månader, säger han. Hemlängtan, kanske. Sedan ser vi två män som försöker tigga pengar vid en korsning, men de ser inte ut som tiggare. Vi får höra att de kom hit på 80-talet när det var en strejk i ett stortföretag och de stannade kvar efter det. Hmmm…

Vid en annan korsning kommer en ung kille och vill tvätta fönstren. Chauffören säger nej, men de tvättar ändå. Tyvärr blir det ingen slant då.

Några minuter senare ser jag en annan som säljer kycklingar från sin pickup.

Ja, ni förstår vad jag menar. Ögonen bara snurrar av allt udda man ser.