Den årliga kräftskivan

Den här helgen är det dags för den årliga kräftskivan som vi brukar ha när jag fyller år. Igår skulle krypen inhandlas och det blev riktigt rörigt. Förr har vi alltid köpt ICA Maxis kräftor men nu fanns det inga sådana. ICAs egna, som inte riktigt är de samma, gick för 167 kr paketet. Bredvid dem fanns kinesiska kräftor av ett nytt okänt märke för 50 kr. Vilken skillnad i pris!

Något kluven åkte jag till City Gross för att se om det blev enklare där, men jag blev riktigt förvirrad där så till slut köpte jag kinesiska kräftor som de hade på special pris. För något år sedan läste vi i tidningarna vilka var bäst och sedan när vi köpte dem blev vi inte alls imponerade. Alltså hade jag ingen aning vad jag skulle köpa.

När jag kom hem blev jag naturligtvis utfrågad av min kära fru.

Kinesiska kräftor? sade hon med en något sarkastisk ton.

Vad annars? sade jag. Turkiska? låter det bättre?

Jag kunde ju ha köpt svenska kräftor för 300 kr paketet, naturligtvis…

Det finns en Plan B ifall kineserna sviker mig. jag köpte också ett paket tigerräkor, just in case…

Kvinnan i drömmen

Vacker fredag. Solen skiner, bilen gick igenom besiktningen och helgen närmar sig. Yes!

Hade en verkligen underlig dröm igen. Dessutom kommer jag bara ihåg små udda delar vilket gör att jag inte fattar någonting. I drömmen fanns det dock en vacker trevlig kvinna som ville ta kontakt med mig, och det är ju inte fel! Vem hon var har jag ingen aning om, men vacker och trevlig var hon, that’s for sure!

Hon fick mig att tänka på Eurythmics ”Sweet dreams”.

Det kanske finns någon psykolog därute som kan förklara för mig vad mina grå celler håller på med.

Glödlampan

Om kvällen innan gick med turbofart var gårdagen något helt annat. Kvällens uppgift:  att byta en glödlampa i Marias lilla bil. Busenkelt.

Åkte förbi mekonomen på vägen hem och köpte lampan. So far so good.

Åkte hem. Öppnade motorhuvet och tog bort locket som gömmer glödlamporna. Redan då insåg jag att detta skulle bli en intressant övning, eftersom det knappt fanns  plats för min hand, och jag kunde inte se lampan. Försökte komma åt glödlampan men den satt fast som om den vore klistrad. Jag drog, vred, tryckte men inget hände.

Tog fram boken. På den stod det:

- ta bort locket

- dra ut hållaren där glödlampan sitter fast

- byt glödlampan

Hmm. Det var ju till hjälp. Skulle jag dra? vrida? trycka?

Jag försökte allt. Under tiden skrapade jag både handleden och fingrarna, så ett började blöda. Svor som en gris.

Och hållaren satt fast som gjuten. När jag vred och tryckte fick jag känslan att hela lampdelen skulle lossna, så jag började undra om det var en så bra idé. Men, jag borde väl kunna byta EN J***A GLÖDLAMPA!

Då kom regnet.

Efter en liten stund insåg jag att det var gudarnas sätt att få mig att avsluta det stora projektet.

Idag åkte jag till verkstaden och bad dem hjälpa med glödlampan. Mekanikern öppnade motorhuvet och därefter plockade han bort en massa plastskydd som satt på batteriet, på säkringarna och på ett annat ställe. Det såg ut som om halva motorn var nerplockad. Därefter fick han brottas med lamphållaren.

När det var gjort frågade jag honom om han tryckte, vred eller drog.

”jag vrickade lite hit och dit” var svaret.

So much for that.

Turbokvällen

Igår kväll var jag full av energi och vilken kväll det blev.

Först åkte jag till affären och handlade mat. Åkte hem. Maria var på möte med skolan så jag lagade maten, vi åt, och jag diskade.

Sedan klippte jag gräset som hade blivit så långt att jag fick refsa och klippa en gång till. Trots att klipparen har en ”mulcher” som gör att man inte ska behöva plocka upp allt gräs fick jag göra det en gång till.

Därefter satt jag mig vid ingången och pillade upp ogräs och mossa som vuxit mellan stenplattorna. Ganska segt jobb, måste jag säga. Vid åtta tiden började myggorna attackera mig tills jag inte stod ut med det längre.

Då kom dottern och undrade om inte vi kunde åka ut med båten. Det började bli lite mörkt med efter lite tänkande kom jag på att lite havsbris skulle vara rätt så skönt, svettig efter klippningen och sedan attackerad av myggorna.

Så vi åkte ut igen, dottern, vovve och jag.  Det blåste lite, så där skönt, och vi kunde se solnedgången. På andra sidan var det helt mörkt, men det var ju molnen som redan passerat, så det var ingen fara.

När vi sedan kom hem klockan 9 var jag ganska mör. Då kändes duschen som en gåva från gud…

Tur, skicklighet och flyt

Ibland kan man undra, hur turen kan vända i en match.

Igår spelade jag tennis. Min kompis började bra och efter ett tag stod det 2-5 till honom. Vi började spela igen och för mig kändes det som om det vore för tidigt att sluta vid 2-6, om han nu vann. Vi brukar inte ha tid för två set.

Min motivation blev att förlänga matchen. Det var för roligt för att sluta. Jag lyckades komma till 3-5 sedan 4-5 och slutligen 5-5. Nätbollarna gick in, även en boll som definitivt inte borde ha gjort det. Den liksom klättrade över nätet, pga av att den kom med skruv.

Sedan blev det 6-5 och därefter 6-6. Tie-break. Och jag vann 7-4.

Vi satt sedan och pratade lite om det. Visst är det underligt hur turen verkar följa den som har flyt. När man har flyt, blir man på gott humör, och sedan spelar man avslappnat och kan till och med hitta på saker som man aldrig annars skulle försöka sig på. Och då fungerar det mesta. Skicklighet? Tur? Jag vet inte. Men ofta följer turen den personen som har flytet med sig, och den som spelar dåligt får turen emot sig, som om turen valde vem den vill följa. Kan det vara att turen hänger ihop med positiv energi?

Svampskogen

Den här veckan såg det bättre ut i skogen. Det fanns ett och annat, och allt var inte uppätet. Men, det var ingen höjdare heller. Jag insåg ganska snabbt att skörden skulle utebli, så jag ändrade taktik. I stället för att söka svampar för att äta dem sökte jag sådana som jag vill lära mig att identifiera, och sedan hittade jag ett och annat ställe för att ta bilder.

Bland det jag hittade var en mängd sillkremlor och narrkantareller. De senare är rätt så intressanta, därför att ingen pratar om dem. De ser ut som kantareller, men är orange, och formen är något med symmetrisk än kantarellens form, som är ju väldigt osymmetrisk. Jag tog hem några och hittade information om dem i en barnbok! Jag tror att hoken heter Lindas svampbok eller något liknande. Den berättar roliga sakar om svampar och där stod det om narrkantarellen!

Kremlorna skulle enligt alla böcker lukta sill eller skaldjur med det gjorde de inte. Däremot var allt annat rätt (utseende, form, färg, konsistens).

Alltid lär man sig något.

Och idag är det jobb som gäller, och nu skiner solen!

regnet fortsätter

Det regnar fortfarande, så idag ska jag försöka njuta av andra varelser som gillar regn, nämligen svampar. When in Rome, do as the Romans do! Få se om det har kommit några, för en vecka sedan hittade jag knappt något, men nu har det regnat mer eller mindre varje dag så det kan ha förändrats. Svampar växer ju ohyggligt snabbt, så det finns hopp.

23 augusti

Regnig dag här hos oss. Inget inspirerande, kan man säga. Det känns som om det har redan blivit höst, men det är bara augusti fortfarande. Jag vill inte att sommaren tar slut på det här viset!

Sitter här och lyssnar på Eros Ramazzotti. Jag fick hans senaste till min födelsedag. Har alltid gillat hans musik, fast jag blev inte imponerad av honom när han besökte ”Let’s dance” tidigare i våras. Jag tyckte inte riktigt om honom som person… av något anledning som jag inte riktigt kan sätta mitt finger på. Men musiken gillar jag, och jag gillar hans röst.

Idag känner jag mig som om jag ville göra något utomhus, men jag vet inte vad. Vädret är ju inte det bästa, men det borde inte stoppa mig heller. Jag får fundera lite hur jag gör. Vem vet, jag kanske hittar lite inspiration hos bloggisarna!

Utmärkelsen

Fick en utmärkelse av fidolina som fick mig att småle. Det är en av sakerna som är så trevligt med bloggen, ens kompisar får en på gott humör! Det är rätt så ofta jag befinner mig i ett mindre trevligt humör (typ uttråkad, ledsen, whatever) och jag besöker bloggen för att ändra på det. Fungerar nästan till 100%!

Följande var reglerna, och nu fattar jag Nr 4. Först tänkte jag att det var dumt, om man MÅSTE ge en utmärkelse till den man fick själv utmärkelsen av, men sedan begrep jag att länken ovan fungerar som det är tänkt!

The rules of the award:

1. Only 5 people allowed

2. 4 have to be dedicated followers of your blog

3. One has to be someone new or recently new to your blog and live in another part of the world

4. You must link back to whoever gave you the…Quite simple really it is a way of saying thank you to those who take time out for wonderful comments to boost your day.

Det här var lite klurigt… famför allt nr 3. Har jag fått nya besökare, som bor långt bort? Hmmm… men jag hittade en!

”Dedicated followers” har jag Fidolina, Znogge, Ninnibeth , Agapanthus och Prudie ( i inloggningsordning!). Jag skulle säga att ni är ”super dedicated followers”. Det finns andra som är rätt så dedicated men inte lika dedicated, om ni förstår hur jag menar…

För att svara på nr 3 finns det bara en kandidat som fyller kriterierna, nämligen busikan!

Kort och gott: tack för att ni finns!

Telepatisk fråga

Ibland händer det att man vill be någon om något, men vet inte riktigt hur, och plötsligt kan den personen komma på samma tanke, utan att man ens pratat med dem om det. Mystiskt.

Det hände mig igår.

Jag lånade en liten båt av en vän för någon vecka sedan. Han använder båten väldigt sällan, så jag har lånat den tidigare också. Men nu har jag en egen båtplats i en brygga, utan båt, och han har en egen båt, men utan båtplats. Ni kanske förstår vart jag är på väg…

Eftersom han ändå måste åka dit han har sin båt, och eftersom han gärna lånar båten till mig, tänkte jag att han kanske skulle kunna parkera sin båt hos mig, utan kostnad, och jag kunde låna båten. Dessutom skulle jag se till att den var prydlig och ren. Men, jag visste inte riktigt hur jag skulle fråga honom. Det låter ju lite…hur ska man säga… annorlunda, att be någon om man kan få låna båten utan att sätta tidsgräns.

Tjena, kompis, kan jag få ha din båt, i all evighet?

Nej, jag visste inte hur jag skulle säga att vi kanske skulle dela på båten, på något sätt. Han använder ju inte den, men har kostnader för den, och dessutom har han svårigheter att få den tömd när det regnar, då han är ofta borta under längre perioder.

Hur som helst, så ringde han igår, och frågade hur det hade gått med båten. Jag berättade att vi varit ute ett antal gånger och att det var riktigt trevligt, och tack för lånet.

Efter en stund frågade han mig om jag ville låna den ”tills vintern kommer” …

hmmm… not a bad idea… hur kom du på den tanken?