Ibland undrar jag om jag jobbar i ett daghem. Jag och en annan kollega är bland de yngsta i företaget; de flesta är mellan 50 och 60 år gamla, de flesta är män. Och ibland tror jag att några av dessa är kvar i ”dagis stadiet”. Hon (min kollega) och jag får lösa situationer som en 10 åring borde klara av.
På ett ställe är det två som gör samma jobb. Den ena bättre än den andra. Den som har problem med sitt jobb kan aldrig fråga den andra hur han gör för att få det rätt. Nej, han är för stolt för det. I stället försöker han hitta egna lösningar som aldrig fungerar.
Sedan finns det en annan som springer omkring och låtsas jobba. Han finns på alla ställen där han inte ska vara.
En man som kan enbart jobba vid en maskin. Att göra något annat vore otänkbart, även om det inte finns något för just den maskinen.
En till som behöver en pärm men som inte han hämta den själv därför att han anser att det tillhör ”kontoristerna” trots att det är han som behöver pärmen, inte kontoristen.
En kvinna som har fått en särskild blankett att använda men hon gör inte det utom hon skriver egna lappar därför att blanketten ”inte finns tillgänglig”. Blanketten finns i en pärm i kontoret 15 m från var hon jobbar. Kan man inte kopiera några och ha dem där man vill ha dem?
Listan kunde göras till en bok.
Suck.
