Gick ut på promenad med Vovve. På kvällen brukar det bli en kortare runda. Vi bor i ett område med 13 hus och när vi kom till hus nr 9 hörde vi ett konstigt ljud. Vovve tittade mot den gamla tantens hus och såg förvånad ut. Hon var på alerten, som om något var fel. Jag gick närmare huset och hörde en röst som sade ”kom, kom…” Jag försökte prata med tanten men det ända som hördes var ”kom, kom…”
Jag tänkte ”nu har hon ramlat och brutit ett ben!” Hon är 85 år gammal, sjuk, har svart att gå, och börjar bli dement. Att hon bor ensam i ett stort hus är ju rätt så märkligt. Även om hon får besök av hemtjänsten.
Knackade på hennes grannes dörr och pratade med J. Han kom ut direkt och ringde till hemtjänsten. Han har tydligen gjort det här tidigare för han hade numret programmerat.
Under tiden ringde vi på dörren, och plötsligt öppnades den. Där stod tanten, iklädd en blus, och inget annat. Hon hade en blöja mellan knäna.
”Oj va bra att ni kom! Kom in så kan ni hjälpa mig!” sade hon.
J försökte ta sig ut ur detta men hon gav sig inte. Vi gick in och då frågade hon vem jag och min hund var. Förr i tiden hade hon vetat, då våra hundar var kompisar. Jag har också varit hos henne ett par gånger på glögg.
Hur som helst, gick hon till sin säng och satte sig. Sedan bad hon J hjälpa henne byta blöja, medan jag gick till köket och dog av skratt. Stackars J försökte säga till henne att hon skulle få hjälp av hemtjänsten men det ville hon inte. Till slut insåg han att det snabbaste, enklaste och bästa var att hjälpa henne.
På vägen ut skrattade vi båda två, och han lovade ringa mig nästa gång hon behöver hjälp.
Vilka hjältar!